Om oss och uppsatsskrivandet

Vi som har skrivit uppsatsen påbörjade socionomutbildningen av den anledningen att vi tyckte att den verkade spännande och vi båda har ett driv och intresse för att jobba med människor. Emil  Andrén påbörjade utbildningen direkt efter gymnasiet (teknikutbildning) och Sebastian Appelgren påbörjade den efter att ha jobbat inom LSS-verksamheter under 10-års tid.

Att skriva uppsatsen var tidvis mycket ansträngande samtidigt som det var spännande och vi var ständigt nyfikna på vilka resultat vi skulle erhålla. Anledningen till att vi valde detta ämne var vårt intresse för skolsocialt arbete samt vår nyfikenhet att pröva intersektionalitet på ett icke-konventionellt, relativt konkret sätt. Att vi båda har starkt intresse för kvantitativ metodik motiverade ytterligare vårt metodval. Intersektionalitet är en teori som under utbildningen ständigt varit närvarande som en påminnelse om maktstrukturens multidimensionalitet. Dock har teorin förefallit något ogripbar i bemärkelsen att den endast ger oss svar på att klass, kön och etnicitet m.m. samverkar, men inte hur stark denna samverkan är.

Uppsatsskrivandet präglades av olika faser, exempelvis upplevde vi att vi ibland kunde fastna på “smådetaljer” i flera timmar, så som vilket val av skällsord vi skulle använda oss av i vinjetterna utifrån ett genus- och maktperspektiv.  Detta till skillnad från själva datainsamlingen som var en lugn del av uppsatsskrivandet. Att arbeta tillsammans har för oss betytt oerhört mycket, både att vi kunde backa varandra men även förmågan att bolla idéer och problemlösningar (fler problem än vi ursprungligen tänkt dök upp under projektets gång). Att vi kompletterade varandra och hade kul tillsammans höll motivationen uppe i de mer jobbiga perioderna.

Resultat

De resultat vi erhöll visade sig vara mycket komplexa. Detta berodde till stor del på att vi undersökte hur respondenterna bedömde vinjetter (scenarion) som utspelar sig i tre olika kontexter.

Ett exempel på ett resultat som vi tycker är särskilt spännande är att i en prestationspräglad  datorspelskontext (som till större delen består av män) skuldbelägger manliga respondenter kvinnliga offer i lägre grad än manliga offer (medan kvinnliga respondenter inte gör någon skillnad i det avseendet). Att just manliga respondenter skuldbelägger kvinnliga offer mindre än manliga skulle kunna ses som ett sätt att “hjälpa” kvinnor in på denna arena. En tolkning av resultatet  är att förväntningar av kvinnliga datorspelare är lägre än de manliga, således skuldbeläggs de inte i lika stor utsträckning. Detta kan ses som ett uttryck av en diskurs där  den socialt konstruerade skillnaden mellan män och kvinnor ständigt reproduceras.

Andrén, E. & Appelgren, S. (2015). Är det värre när Farrah kränker Zaid än när Daniel kränker Sara?: En multifaktoriell vinjettstudie om kränkningar på nätet ur ett intersektionellt perspektiv.  (Självständigt examensarbete på kandidatnivå). Stockholms universitet.

Fulltext