Hugo Zimdahl och Nils Ahrbom har ritat anläggningen, som efter en genomgående renovering nu rymmer Institutuionen för socialt arbete - Socialhögskolan, SoRAD och Chess.

Där Brunnsvikens natur möter Stockholms stenstad reser sig sedan 1936 en ljus Studenter framför väggmålningen. Foto: Eva Dalin Studenter framför väggmålningen. Foto: Eva Dalin
Foto: Eva Dalin

Här har Statens konstråd svarat för det konstnärliga programmet, med en rad verk av samtidens mest betydande konstnärer.

I foajén utanför samlingssalen utförde Bo Beskow (1906-88) en väggmålning redan 1939. "Kaos­ Kosmos" heter den, och utgör med sitt stiliserade formspråk och intensiva färgverkan en väl avvägd kontrast till omgivningens funktionella rätlinjighet.

Kaos Kosmos av Bo Beskow
Kaos Kosmos av Bo Beskow

 

Centralgestalten, den unga kvinnan klädd i varm gul-röd ton, korresponderar med ett verk som utförts långt senare: Håkan Rehnbergs stora oljemålning på akrylglas, placerad en trappa upp. Håkan Rehnberg (f 1953) är både målare och skulptör. I Sveaplanmålningen tar färgen fart, den nästan brinner, men svalkas samtidigt av glasets yta. Motstridiga krafter är i omlopp och Håkan Rehnberg har rört sig en bra bit från sina tidigare så stilla och nästintill monokroma verk.

I konferensrummet på plan 2 hänger "Prisma", ett collage i blandteknik av Isabella Laurell (f 1921). Den tycks vila, horisontellt i små färgfördrivningar, från grått mot ljust gult till svagt skymningsrosa. Att hon är bosatt i Rom förvånar inte - den varma luften tycks ha dröjt kvar i målningen, sent mot kvällen i ett kvardröjande ljus. Den rebusliknande kompositionen rymmer såväl minnet av stadens fasader som ett eko av Bysans. Ett visst släktskap finns mellan detta collage och Torsten Hylanders svit "Mästarlek I-V". Torsten Hylander (f 1944) har i fem collage använt sig av texter om konstverk av bl a Watteau och Rembrandt. På de vackert, hantverkmässigt satta bokstäverna har han anbringat rörliga och underfundiga figurer. Kroppar rör sig lekfullt över textsidorna i ständigt nya rörelser, beroende av hur vi läser dem.

"Lins" av Birgitta Silfverhielm (foto: Ingrid Tinglöf)
"Lins" av Birgitta Silfverhielm (foto: Ingrid Tinglöf)

Åter i trapphallen möter på femte våningen "Lins" av Birgitta Silfverhielm (f 1960). Verket ingick i projektet "Trans" som hon visade på Konsthögskolans vårutställning 1995. Den runda formen i polyester, som spänts mellan golv och tak av en stålvajer, fångar in ljuset utanför fönstret. Den knappt genomsynliga kroppen begränsas av två buktiga ytor, som i en optisk lins förvrids och förstärks synintrycken utifrån. Vi ser den vitputsade funktionella byggnaden ur ett oanat perspektiv. På väggen strax intill är verkets andra hälft placerad. Den ovala plasten har ansiktets form och en yta som liknar hyns. Är det i själva verket betraktaren som ser sig själv?

Io av Eva Löfdahl (foto: Ingrid Tinglöf)
Io av Eva Löfdahl (foto: Ingrid Tinglöf)

En trappa ovanför, högst upp i huset, står Eva Löfdahls "Io" i blästrad aluminium. Som kronan på verket, en mössa med boll. Ett huvud på fat? Eva Löfdahl (f 1953) har gett sin skulptur namnet lo, en av planeten Jupiters tolv månar. Så hette även, enligt grekisk mytologi, en kungadotter som Zeus älskade och hustrun Hera förföljde till dess att lo förvandlades till ko. Det finns en saklig konkretion i Eva Löfdahls verk som är påtaglig: här står vi inför en skulptur, ett rektangulärt omskrivet rum som infattar det mössklädda huvudet. Huvudet vilar på sin hylla, som i sin tur bärs av ett luftlager ovan ett stadigt podium. Den klassiska ordningen är upphävd - vad är här egentligen bärande eller buret? Tvetydigheten osäkrar vår uppfattning, Eva Löfdahls humor befriar den.

På plan 1 når man en för byggnaden typiskt strikt korridor med föreläsningssalar i rad utefter ena sidan. Två bronsskulpturer utan titel vilar här på varsin hylla. Det är Annika Svenbro (f 1946) som skulpterat dessa vilopunkter på den långa sträckan. Ingröpningar, utbuktningar, som amorfa varelser gjutna i en form att gå på upptäcktsfärd med fingrarna i. Den ena skulpturen har hon låtit utföra på ett gjuteri. Den andra, som i jämförelse tycks vulkanisk, har hon själv gjutit.

I våra lokaler finns, förutom de konstverk som redan har nämnts, bl a tre teckningar av Maria Lindberg, målningen "Teater i skogen" av Stig Pettersson, samt verk av Olle Bonnier, Marianna Uutinen, Eva Mossing-Larsen, Elisabet Svensson, Gunilla Fridholm, Elisabeth Oscarsson, Arne Cassel och Christian Albinsson.

Vid utanför biblioteket på plan 1 hänger "Källa" i betongrelief av Anna Tegeström Wolgers.

Utanför datorsalarna hänger fem våder textiltryck i svart och vitt av Anna Sörensson.

I trapphall och korridorerna finns även fotografier av huset, både under renoveringen och i sitt nuvarande skick av Per Bergström och Bruno Ehrs.

Projektledare för konstprogrammet har varit Päivi Emkvist.

För ytterligare information, kontakta Statens konstråd, Informationscentrum för offentlig konst, tel 08-309545.

Texten är författad av Ann-Sofi Noring, Statens konstråd 1996