Emelie Shanks. Foto: Björn Dalin
Emelie Shanks. Foto: Björn Dalin

Länk till abstract (DiVA)

Länk till avhandlingen (DiVA)

Arbetsförhållanden och organisation inom socialtjänsten har förändrats under de senaste decennierna bland annat som ett resultat av en ökad specialisering och inflytandet av det som brukar kallas New Public Management (NPM). Dessa förändringar har påverkat de organisatoriska förutsättningarna både för chefer och för socialarbetare. Socialarbetarnas arbetsvillkor har uppmärksammats både inom forskningen och från fältet, mindre ofta diskuteras chefernas arbetsförhållanden och villkor. Överlag är kunskaperna om chefer och chefskap inom socialtjänsten begränsade. I den här avhandlingen är det därför just cheferna inom individ- och familjeomsorgen och deras egna beskrivningar sina organisatoriska förutsättningar och sitt vardagliga arbete som är i fokus.  Dessutom diskuteras de specifika förutsättningarna för chefskap inom en människobehandlande organisation där de lokala politikerna har en viktig roll, inte bara för policy utan också för det praktiska arbetet.

 

Resultaten visar bland annat att majoriteten av cheferna inom individ- och familjeomsorgen är före detta socialarbetare med omfattande yrkeserfarenhet. Arbetet som chef uppfattas i stora delar som reaktivt, med ständiga avbrott och hanterande av akuta situationer. Cheferna upplever att de har en hög arbetsbelastning vilket medför att de har svårt att engagera sig i strategiskt arbete och ledarskap till den grad de hade önskat. En betydande andel av cheferna är missnöjda med socialarbetarnas och sin egen chefnivås inflytande över organisationen jämfört med det inflytande som politikerna upplevs ha. När det gällde de egna möjligheterna att utöva inflytande, uppfattar sig cheferna ha större inflytande vad gäller aspekter nära det operationella arbetet (t.ex. metoder och arbetssätt) jämfört med sådant som rör organisationsstrukturen. Genom chefernas beskrivningar av sina relationer med de lokala politikerna kan det utläsas att rollerna inom politik respektive förvaltning många gånger är otydliga. Vidare tycks det som att inflytandet av NPM har förändrat såväl de övergripande idéerna om vad chefskap inom individ- och familjeomsorgen skall vara (vilket kan spåras i valet av utbildningar för chefer samt förväntningarna på cheferna) som den tekniska sidan av chefskapet (vilket har resulterat i nedflyttat budgetansvar, ökad fokus på kostnadseffektivititet och nedskärningar vad gäller administrativa stödfunktioner). Ett viktigt resultat i avhandlingen dock är att trots de många tecken på reformer och förändringar som kan härledas till NPM, har inflytandet inte förändrat cheferna och individ- och familjeomsorgen i den grad som man kunde ha antagit. Även om cheferna beskriver villkor och ideal som förändrade, finns tydliga indikationer på en företrädelsevis professionell identitet hos cheferna.