De små tingen

Som betyder så mycket.

Ett förslag på en studie för flera studenter (individuellt och i par) inklusive handledning av Alain Topor och några gruppdiskussioner med de andra som studerar samma fråga.

Bakgrund

I forskningen om hjälpande insatser från professionella beskriver många personer med egen erfarenhet av psykiatrisk vård och psykiska problem  hur vad som de själva beskriver som ”småsaker” haft en stor betydelse för dem och för deras återhämtningsprocess.

De kan röra sig om samtal eller handlingar som på något sätt verkar ha förmedlat till personen en erfarenhet av att vara respekterad och sedd som någonting mer än en psykiatrisk diagnos eller ett problem.

Frågor

I olika studier har forskare återkommit till detta fynd, och det vore intressant att gå vidare och fånga personernas erfarenheter, som en del av uppbyggnad av en verklig evidensbaserad praktik. Följande frågor skulle vara aktuella.

Vilka ord och handlingar kan hjälpa en person med allvarliga problem i hans/hennes återhämtningsprocess?

Hur beskriver personen hur orden/handlingen påverkade henne/honom?

Vad påverkades hos honom/henne?

Hur kan detta relateras till den dominerande biomedicinska förståelsen av allvarliga problem (i första hand psykiska problem och missbruk)?

Metod

Intervjuer med personer som har/har haft allvarliga problem.

Fånga konkreta praktikberättelser i sin kontext (Bakgrund: Vem/vilka? När? Var? Vad gjorde/sa den andre? Vad fick det för betydelse för dig? För dina problem? Hur kunde en så ”enkel” handling få en sådan betydelse?)

Tematisk analys

Tidigare forskning

Om hjälpande relationer

Om återhämtningsprocessen

Möjlig teoretisk utgångspunkt

Studien är ”upptäckande” och borde endast ha en löst teoretisk referensram för att inte styra analysen av det insamlade materialet. En möjlig referensram skulle kunna utgöras av Johan Asplund socialpsykologiska arbete.

Rekrytering

Via träfflokaler inkl Fountain House, RSMH föreningar, Boendestödsverksamheter, egna kontakter.

Exempel på referenser

Teori

Asplund. J. (1987) Det sociala livets elementära former, Göteborg: Korpen.

Asplund. J. (1987) Om hälsningsceremonier, mikromakt och asocial pratsamhet, Göteborg: Korpen.

Asplund, J. (1991) Essä en gemeinschaft och gesselchaft, Göteborg: Korpen.

 

Metod

Braun, V. & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology, Qualitative Research in Psychology, 3, 77-101.

 

Tidigare forskning

Borg, M. & Kristiansen K. (2004). Recovery-orientated professionals: Helping relationships in mental health services, Journal of Mental Health, 13 (5), pp 493-505.

Borg, M. & Kristiansen K. (2004). Recovery-orientated professionals: Helping relationships in mental health services, Journal of Mental Health, 13 (5), pp 493-505.

Davidson, L., Shahar, G., Staeheli Lawless, M., Sells, D. & Tondora, J. (2006). Play, pleasure, and other positive life events: “Non-specific” factors in recovery from mental illness? Psychiatry, 69, 151-163.

Denhov, A., & Topor, A. (2012) The components of helping relationships with professionals in psychiatry: users perspective. International Journal of Social Psychiatry, 55, 417-424.

Ljungberg, A., Denhov, A. & Topor, A. (2015).The Art of Helpful Relationships with Professionals: A Meta-ethnography of the Perspective of Persons with Severe Mental Illness, Psychiatric Quarterly, 86(4):471-495. doi: 10.1007/s11126-015-9347-5

Ljungberg, A., Denhov, A. & Topor, A. (2015). Non-helpful relationships with professionals – a literature review of the perspective of persons with severe mental illness, Journal of Mental Health, DOI: 10.3109/09638237.2015.1101427

Topor, A. (2004). Vad hjälper? Vägar till återhämtning från svåra psykiska problem. Stockholm: Natur och Kultur.

Topor, A. & Denhov, A. (2015). Going beyond – Users’ experiences of helpful professionals. Psychosis, 7 (3), 228–236, http://dx.doi:10.1080/17522439.2014.956784