Obs! Inaktuell sida! HÄR är uppdragen för våren 2015.

Makt och maktlöshet i skolkonflikter. Pilotstudie av kränkningsutredningar rörande skolmobbning

Problemformulering och syfte

Bedömningar av företeelser som konflikt, kränkning och mobbning baseras i regel på kriterier som rör upplevelser av handlingars syfte och maktförhållanden mellan de inblandade. Eftersom det svenska kränkningsbegreppets legaldefinition är vidsträckt omfattar det både tillfälliga händelser som innebär att en elev anser sig ha blivit illa behandlad och sådana upprepade maktasymmetriska angrepp som brukar ses som mobbning. Ofta finns inom skolväsendet gemensamma begreppsdefinitioner av mobbning och andra kränkningar, men svag konsensus om vilka faktiskt inträffade beteende som omfattas av begreppen. Under det att det inom socialt arbete finns ett flertal modeller för att klarlägga utsatta barns livssituation saknas modeller/ instrument för hur skolkonflikter med inslag av kränkningar utreds. Den utsatthet som många barn upplever i skolan hanteras därför med stora variationer och blir beroende av skolpersonalens ambitionsnivåer och kompetens. Pilotundersökningens syfte är att undersöka hur skolors kränkningsärenden utreds och hur de utredningsförfaranden som förekommer hanterar bedömningar av handlingars syfte och maktförhållanden mellan de inblandade.

Metod och material

Studien bör utföras genom kvalitativ textanalys av kränkningsärende hos BEO/Skolinspektionen första månaderna år 2014 och avse genom beslut avslutande kränkningsärenden år 2014, som rör en högstadieelev som utsatt och där det i någon mening råder oenighet om vad som har hänt denne. Beskrivningar av utredningsförfaranden kan nämligen antas förekomma främst i ärenden där det råder oenighet om vad som har hänt och högstadieelever studeras för att barnens egna uppgifter ska tillmätas betydelse utan mer komplexa resonemang om barnens tillförlitlighet utifrån ålder och mognad. Av särskild vikt är att beskrivningar i texterna av handlingars syfte och maktförhållanden mellan de inblandade analyseras. Eventuellt bör kompletterande intervjuer med berörd skolpersonal genomföras.

Kontaktperson:

Katarina Alexius, docent i rättsvetenskap, katarina.alexius@socarb.su.se

Vad gör människor med allvarliga psykiska problem när de inte gör något?

Bakgrund

FoU-enheten inom Psykiatri Södra Stockholm har genomfört en uppföljningsstudie av personer med en psykosdiagnos. Socioekonomiska och vårddata har samlats in under perioden 2004-2008. Under tre år intervjuades dessutom ett strategiskt urval på 19 personer som intervjuats mellan fyra till nio gånger om sina liv och sin syn på de behandlings- och sociala insatser som de erbjudits. Intervjuernas längd varierade mellan 45 och två timmar.

Samtliga intervjuer spelades in, skrevs ut och anonymiserades.

Studien är godkänd av etisk nämnd.

Studenter vid bland andra Institutionen för socialt arbete har under handledning fått tillgång till de anonymiserade intervjuerna och skrivit uppsatser om bland annat arbetets, pengarnas, familjernas och vänskapens betydelse för de intervjuade personerna.

Förslag

Vid läsning av intervjuerna framkommer ofta att personer som vårdas inom psykiatrin med en psykosdiagnos kan ha ett aktivt liv även om de inte arbetar eller deltar i olika former av organiserade aktiviteter och rehabiliteringsinsatser.

Samtidigt förekommer en bild av dessa personer som inaktiva och socialt tillbakadragna, bland annat i utbildningslitteraturen, men även i forskningssammanhang.

Därför vore det intressant att läsa intervjuerna med utgångspunkten:
Vad gör människor med allvarliga psykiska problem när de inte gör något?
Här finns material för flera självständiga, men samarbetande uppsatsskrivare. Självständiga i meningen att var och en skriver sin uppsats. Samarbetande genom några gemensamma seminarier där studien introduceras och där uppsatsskrivarna presenterar och diskuterar sina preliminära resultat.

Handledning ingår.

Är du intresserad?

Kontakta alain.topor@socarb.su.se för mer information

Gruppverksamheter vid Flemingsbergs vårdcentral.

Under hösten 2014 kommer olika gruppverksamheter starta på Flemingsbergs Vårdcentral:

  • Mindfulness
  • ACT – hantera stress och främja hälsa
  • Hantera din smärta mha mindfulness , KBT och ACT
  • Livsstilsgrupper

För att vi ska veta att vi gör ”rätt” saker och kunna utveckla verksamheten vill vi att någon/några utifrån utvärderar vårt arbete.

Det skulle vara oerhört värdefullt att någon/några följer någon av grupperna med hjälp av:

  • För- och eftermätningar med enkäter
  • Ett par djupintervjuer
  • Fokusgrupp/er

Det skulle uppskattas mycket om ni efter uppsatsen kom till vårdcentralen och berättar vad ni kommit fram till.

Ni kan nå oss kuratorer under september månad via mail eller telefon.  Om ni först mailar till oss så kan vi utbyta kontaktuppgifter. Våra telnummer kan nämligen ha ändrats till hösten.

Hanna Edgren   
hanna.edgren@sll.se

Karolin Kral
karolin.kral@sll.se

Psykisk hälsa hos barn till allvarligt sjuka föräldrar

Förslag på två uppsatsämnen: Sammanställning och analys av insamlade data i två delstudier.

1. Utprovning av tre metoder för familjeinriktat stöd i syfte att erbjuda stöd till minderåriga barn som är anhöriga. Kvalitativ ansats; enstaka enkäter och intervjuer med barn och föräldrar.

2. Sammanställning och analys av 30 patietnenkäter besvarade av patienter med en neurologisk sjukdom som har minderåriga barn. Frågor om patientens egen situation och deras bedömning av barnets psykiska hälsa enligt SDQ.

Kontaktperson

Kerstin Åkerlund
Sektionschef, Råd- och stödenheten
Socionom, leg. Psykoterapeut
Magister i socialt arbete
08/ 585 820 79, 070 414 24 70
kerstin.akerlund@karolinska.se

Neurologiska kliniken, Karolinska universitetssjukhuset
Råd- och stödenheten, Huddinge R 43
141 86 Stockholm

Hållbar jämställdhet i Huddinge kommun

Introduktion

Kommunernas verksamhet regleras främst i Kommunallagen. Enligt 2 kap. 2 § i denna lag ska kommuner behandla alla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat. Det innebär att det inte är tillåtet att särbehandla vissa kommunmedlemmar eller grupper av kommunmedlemmar på annat än objektiv grund. Utgångspunkten för likställighetsprincipen är regeringsformens likhetsprincip (RF 1:9) om allas likhet inför lagen.

Kommunernas verksamhet styrs i stor utsträckning av de så kallade speciallagarna som formellt kan styra kommunernas jämställdhetsarbete. Inom speciallagstiftningen finns det områden som mer eller mindre berörs av de jämställdhetspolitiska målen. De områden som primärt berörs är skollagen, socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen.

Syfte

Äldreomsorgen i Huddinge kommun har fått i uppdrag att uppmärksamma den egna verksamheten utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Vi som arbetar inom äldreomsorgen ska möta män och kvinnor utifrån deras villkor utan att könsstereotypa föreställningar ligger i vägen.

Jämställdhetsproblematik bottnar i att vi omedvetet rättar oss efter invanda samhällsnormer och könsroller, det är därför viktigt att synliggöra dessa invanda normer och roller. Först när vi är medvetna om dem, kan vi börja förändra dem.

Äldreomsorgen har valt att lägga fokus på hur insatserna promenad, dusch och städ planeras och beskrivs i den enskildes genomförandeplan för kunder som bor på kommunens servicehus.

Hypotes

Det skiljer sig i handläggning av hur de beviljade biståndsbedömda insatserna promenad, dusch och städ planeras och beskrivs i genomförandeplanen med avseende på kön.

Frågeställning

Föreligger skillnader i handläggningen av hur de beviljade biståndsbedömda insatserna promenad, dusch och städ planeras och beskrivs i genomförandeplanen med avseende på kön?

Metod

En granskning av genomförandeplaner med avseende på 3 insatser kommer att genomföras, promenad – social insats, dusch – personlig omvårdnad samt städ – service insats.

Följande servicehus kommer att ingå i studien:

  • Serenadens servicehus 25 lägenheter
  • Sjödalens servicehus 84 lägenheter
  • Stuvstagårdens servicehus 32 lägenheter

Lägenheternas storlek varierar från ett till tre rum och kök.

Samtliga genomförandeplaner för boende på dessa servicehus kommer att samlas in efter att ha blivit avregistrerade, detta för att säkerställa anonymitet vad gäller de personer som ingår i studien. De kommer endast vara märkta med man eller kvinna.

Resultat och analys av insamlade data

Föreligger skillnader mellan könen med avseende på hur de beviljade biståndsbedömda insatserna promenad, dusch och städ planeras och beskrivs i genomförandeplanen?

Om det föreligger skillnader mellan könen med avseende på hur de beviljade biståndsbedömda insatserna promenad, dusch och städ planeras och beskrivs i genomförandeplanen, vad kan de bero på?

Om det föreligger skillnader mellan könen med avseende på hur de beviljade biståndsbedömda insatserna promenad, dusch och städ planeras och beskrivs i genomförandeplanen, bör någonting förändras eller är skillnaden att betrakta som ”skälig”, det vill säga förklaringen till skillnaden är icke-påverkbar?

Slutrapport

Slutrapporent kommer att redovisas i form av en självständig uppsats. För att studenten ska få tillgång till allt material, kommer han/hon erbjudas arbetsplats på Gymnasietorget 1, Huddinge.

Äldreomsorgens medarbetare kommer vara involverade i arbetet i den utsträckning som överenskommet mellan student och ansvarig handläggare.

Kontakt

Anna Werner
Anna.Werner@huddinge.se
Sektionschef Stöd i ordinärt- och särskilt boende
08-535 312 03

HUDDINGE KOMMUN
141 85 Huddinge
Social- och äldreomsorgsförvaltningen
Äldreomsorg
www.huddinge.se<http://www.huddinge.se/