Kränkande särbehandling definieras som återkommande klandervärda eller negativa handlingar som riktas mot enskilda personer och som kan leda till att den som utsätts hamnar utanför gemenskapen (AFS 1993:17). Det kan till exempel handla om medvetna förolämpningar, nedvärderande bemötande, utfrysning, undanhållande av information, förföljelse eller hot.

När kränkande särbehandling förekommer riskerar såväl enskilda personer som hela arbetsgrupper att påverkas negativt, både på kort och på lång sikt. Den som utsätts för kränkande särbehandling riskerar fysisk och psykisk ohälsa, minskad självkänsla, lägre arbetseller studieprestationer. Konsekvenser för arbetsgrupper kan vara minskad effektivitet, personalomsättning eller sjukfrånvaro.