NORDCARE: Omsorgsvardag i Norden – likheter och skillnader speglade genom omsorgspersonal

Projektledare: Marta Szebehely

Medarbetare inom ramen för forskningsprogrammen Omsorg i omvandling och Individanpassad omsorg och generell välfärd: Marta Szebehely, Anneli Stranz, Gun-Britt Trydegård, Håkan Jönson, Teppo Kröger, Tine Rostgaard, Mia Vabø, Pat Armstrong, Gabrielle Meagher.

Samarbetspartners utanför forskningsprogrammen: Hildegard Theobald, University of Vechta, Tyskland, Yayoi Saito, Osaka University, Japan.

NORDCARE är en enkätbaserad komparativ studie av omsorgspersonalens vardag och villkor i olika länder. Det ursprungliga projektet finansierades av FAS under 2004-2006. Projektet fokuserar på välfärdsstaten som arbetsgivare och speglar förändringar i de nordiska ländernas offentligt finansierade äldre- och funktionshinderomsorg genom personalens erfarenheter. Studiens syfte är att jämföra omsorgsarbetets organisering och arbetsinnehåll inom olika former av omsorgsarbete och i olika länder samt att relatera personalens arbetserfarenheter och syn på äldreomsorgen till arbetets organisatoriska villkor.

Under 2005 genomfördes enkätstudien bland 5000 omsorgsarbetare i Sverige, Danmark, Finland och Norge. Enkäten distribuerades till nationellt representativa urval av offentligt och privat anställda vårdbiträden, undersköterskor, personliga assistenter och motsvarande yrkeskategorier inom såväl hem- som institutionsbaserad äldre- och funktionshinderomsorg i de fyra länderna. Den sammantagna svarsfrekvensen var 72 procent (sammanlagt 3208 respondenter).

Under 2006 distribuerades en enkät som till stora delar är identisk med NORDCARE-enkäten till personal inom sjukhem/äldreboenden i Kanada; totalt 948 respondenter varav 557 +omsorgsarbetare. Denna delstudie, Long-term Care Workers & Workplaces: Comparing Canada with Nordic Europe, leds av Pat Armstrong, York University i Toronto, och har finansierats av den kanadensiska forskningsfonden Canadian Institute for Health Research.

Under 2009 har NORDCARE-enkäten distribuerats även bland äldreomsorgspersonal i Island och har besvarats av totalt 581 omsorgsarbetare inom hem- och institutionsbaserad omsorg. Datainsamlingen i Island har genomförts av Elisabet Karlsdóttir under ledning av Marta Szebehely och Stefan Olafsson.

Under 2010 har NORDCARE-enkäten genomförts även i Australien (New South Wales) bland omsorgsarbetare inom hembaserad äldreomsorg (537 respondenter) Ansvarig för den australiska delstudien är Jane Mears, University of Western Sydney med stöd av Gabrielle Meagher, Sydney University. Studien har finansierats av Australian Government under the Home and Community Care (HACC) program.

Under 2010 genomfördes NORDCARE-enkäten i Tyskland bland omsorgsarbetare inom hem- och institutionsbaserad äldreomsorg (652 respondenter) under av ledning av Hildegard Theobald, University of Vechta. Studien finansierades av Hans-Böckler Stiftung, Düsseldorf. Under 2012 genomfördes studien i Japan (1052 respondenter inom hemtjänst och äldreboenden; ansvarig Yayoi Saito, University of Osala.
Sammantaget finns enkätsvar från drygt 6500 omsorgsarbetare i åtta länder insamlat under 2005-2012. År 2015 kommer en ny omgång av enkätstudien att genomföras i Sverige, Danmark, Finland och Norge, finansierad av Forte inom ramen för forskningsprogrammet Individanpassad omsorg och generell välfärd.

Publikationer från projektet (urval)

Stranz A (2013) Omsorgsarbetets vardag och villkor i Sverige och Danmark: Ett feministiskt kritiskt perspektiv. Doktorsavhandling, Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete. (länk)

Jönson H & Giertz A (2013) Migrant Care Workers in Swedish Elderly and Disability Care: Are they Disadvantaged? Journal of Ethnicity and Migration Studies, 39 (5) 809-825.

Theobald H, Szebehely M & Preuß M (2013). Kontinuität in der Erwerbstätigkeit in der Pflege – ein deutsch-schwedischer Vergleich. [Continuity of employment in care – a German-Swedish comparison]. Berlin: edition-sigma.

Banerjee A, Daly T, Armstrong P, Szebehely M, Armstrong H and Lafrance S (2012) Structural violence in long-term, residential care for older people: comparing Canada and Scandinavia. Social Science & Medicine 74(3), 390-398.

Trydegård, G-B (2012) Care work in changing welfare states: Nordic care workers’ experiences, European Journal of Ageing 9, 119–129.

Daly T & Szebehely M (2012) Unheard voices, unmapped terrain: care work in long-term residential care for older people in Canada and Sweden. International Journal of Social Welfare, 21(2), 139-148.

Daly T, Banerjee A, Armstrong P, Armstrong H & Szebehely M (2011) Lifting the ‘Violence Veil’: Examining Working Conditions in Long-term Care Facilities Using Iterative Mixed Methods, Canadian Journal on Aging / La Revue canadienne du vieillissement ,30 (2)271 – 284.

Kröger, T (2011) The adoption of market-based practices within care for older people: is the work satisfaction of Nordic care workers at risk? Nordic Journal of Social Research, 2. 

Armstrong P, Banerjee A, Szebehely M, Armstrong H, Daly T, Lafrance S (2009) They Deserve Better: The long-term care experience in Canada and Scandinavia. Ottawa: Canadian Centre for Policy Alternatives.

Elstad JI & Vabø M (2008) Job stress, sickness absence and sickness presenteeism in Nordic elderly care. Scand J of Public Health, 36 (5) 467-474.

Szebehely M & Trydegård G-B (2007) Omsorgstjänster för äldre och funktionshindrade: skilda villkor, skilda trender? Socialvetenskaplig Tidskrift, 14, 197-219.

 

RE-IMAGINE: Re-imagining Long-Term Residential Care – An International Study of Promising Practices

Projektledare Pat Armstrong, York University, Toronto, Canada.

Medarbetare inom ramen för forskningsprogrammen Omsorg i omvandling och Individanpassad omsorg och generell välfärd: Marta Szebehely, Sara Erlandsson, Palle Storm, Anneli Stranz, Renita Sörensdotter, Liz Lloyd.

Detta komparativa projekt är ett finansierat av den kanadensiska forskningsfonden SSHRC (2,5 miljoner kanadensiska dollar, 2010 – 2017). Projektet är mångvetenskapligt och omfattar forskare inom många olika discipliner, bl. a. sociologi, socialt arbete, ekonomi, medicin, omvårdnad, historia och filosofi från sex länder (Kanada, USA, Storbritannien, Tyskland, Norge och Sverige). Syftet är att identifiera ’promising practices’ när det gäller äldreboenden. Hur kan äldreboenden finansieras, utformas, styras, organiseras så att både de äldre och personalen kan ha ett värdigt liv? Projektet är organiserat i fyra temagrupper (Approaches to care, Work organisation, Accountability, Financing and ownership) inom vilka forskare från olika länder och discipliner samarbetar i ett antal större och mindre projekt. Under projektets senare del kommer även fältstudier i de olika länderna att genomföras. Den svenska projektgruppen deltar för närvarande i en analys av hemsidor för äldreboenden i Sverige och Kanada samt i analyser av bemanning, arbetsorganisation och arbetsdelning. Mer information om projektet här.

 

Bibehållen hälsa i äldreboenden (HARP)

Projekt finansierat inom ramen för det europeiska nätverket för äldreforskning ERA-AGE 2. Den svenska delen av projektet är finansierad av Forte 2013-2015.

Ansvarig för projektet: Pat Armstrong, York University, Toronto. Ansvarig för den svenska delen av projektet: Marta Szebehely.

Medarbetare inom ramen för forskningsprogrammen Omsorg i omvandling och Individanpassad omsorg och generell välfärd: Anneli Stranz, Renita Sörensdotter, Palle Storm, Liz Lloyd, Mia Vabø.

Bibehållen hälsa i äldreboenden (Healthy Aging in Residential Places - HARP) är ett samarbetsprojekt mellan forskare från England, Sverige, Norge och Kanada. Huvudansvarig för HARP är professor Pat Armstrong, York University, och projektet finansieras genom bidrag från forskningsråd i de fyra länderna som ingår i projektet.  Projektet ingår i det större komparativa projektet RE-IMAGINE som även det leds av professor Pat Armstrong.

HARP-projektet utgörs av en komparativ etnografisk studie av äldreboenden i fyra länder. Projektets syfte är att analysera vad som kännetecknar ett hälsosamt åldrande för de kvinnor och män som lever på äldreboenden och för dem som arbetar där. Under vilka förutsättningar kan ett äldreboende vara en bra plats både att bo i och arbeta på? Vilka förhållanden är kan bidra till ett aktivt, hälsosamt åldrande för både personal och boende? Inom ramen för forskningsprogrammet Individanpassad omsorg och generell välfärd analyseras det insamlade materialet även med fokus på innebörden av och förutsättningarna för en individuellt anpassad omsorg i olika länders äldreboenden.

I varje land genomför forskare från samtliga fyra länder observationer och intervjuer vid två äldreboenden per land, och allt material är tillgängligt för analys för hela den internationella forskargruppen. En bärande idé i studiens design är att forskarna har olika ”glasögon” genom sina olika vetenskapliga discpliner och nationella erfarenheter vilket kommer till uttryck i såväl observationer som intervjuer. Det förgivettagna kan därmed problematiseras vilket ger nya perspektiv på det som kan tyckas som självklart i det nationella sammanhanget. Datainsamlingen är i huvudsak avslutad (April 2015) och analysarbete pågår. Materialet utgör bland annat underlaget i Palle Storms avhandlingsprojekt.

Exempel på publikationer från RE-IMAGINE och HARP av programmens medlemmar:
Lloyd L, Banerjee A, Harrington C, Jacobsen F & Szebehely M (2014) It’s a scandal! Comparing the causes and consequences of nursing home media scandals in five countries, International Journal of Sociology and Social Policy, 34 (1/2) 2-18.

Storm P (2013) Care work in a Swedish nursing home: gendered norms and expectations. In: Hujala A, Rissanen S & Vihma S, eds. Desiging Wellbeing in Elderly Care Homes. Aalto University, Finland.
Fjær E G  & Vabø M (2013) Shaping social situations: A hidden aspect of care work in nursing homes, Journal of Aging Studies, 27, (4)  419–427.

Harrington C, Choiniere J, Goldmann M, Fadnes Jacobsen F, Lloyd L, McGregor M, Stamatopoulos V & Szebehely M (2012) Nursing home staffing standards and staffing levels in six countries, Journal of Nursing Scholarship, 44 (1) 88–98.

 

Betydelsen av kön och etnicitet i äldreboendets vardag i Sverige och Kanada: utmaningar och dilemman

Avhandlingsprojekt för doktorand Palle Storm. Handledare: Evy Gunnarsson & Marta Szebehely

Detta avhandlingsprojekt fokuserar på betydelsen av kön och etnicitet relaterat till äldreboendets vardag i Sverige och i Kanada. Fokus är hur interaktionen mellan dessa genuspositioner skapar skilda villkor och utmaningar för dem som lever och för dem arbetar där. Empiriskt bygger projektet på observationer och intervjuer på svenska och kanadensiska äldreboenden.  Avhandlingsprojektet bygger vidare på Palle Storms projekt Ett genusperspektiv på sjukhemsvård, finansierat inom ramen för forskningsprogrammet Omsorg i omvandling. 

Publikationer

Storm P (2013) Care work in a Swedish nursing home: gendered norms and expectations. In: Hujala A, Rissanen S & Vihma S, eds. Desiging Wellbeing in Elderly Care Homes. Aalto University, Finland.

Storm P (2013) Vardag på sjukhem: Spelar hudfärg någon roll? Äldre i Centrum (1).

Storm P (2013) Hvilken betydning har køn i mødet mellem omsorgsarbejdere og de ældre? Gerontologi, 29 (4), 22-25.

Piuva K, Storm P, Olsson E & Karlsson L-B (2012) Tema: Könsperspektiv i socialt arbete och omsorg. I: Karlsson L-B & Piuva K, red. Genusperspektiv i socialt arbete. Stockholm: Natur & Kultur.

Storm P (2012) Män som arbetar i äldreomsorgen: en osynlig grupp?  I: Karlsson L-B & Piuva K, red. Genusperspektiv i socialt arbete. Stockholm: Natur & Kultur.

Storm P (2009) Kön i interaktion. Möten mellan omsorgsarbetare och äldre på sjukhem. I: Gunnarsson E & Szebehely M, red. Genus i omsorgens vardag. Stockholm: Gothia (ny utgåva 2013, Gleerups).

Storm P (2009). Kvinnor och män i avlönat omsorgsarbete. Hur kön, etnicitet och sexualitet kommer till uttryck i tal och handling på ett sjukhem. Masteruppsats: Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet.

Storm P (2008) Kvinnor och män i avlönat omsorgsarbete. Hur kön kommer till uttryck i tal och handling på ett sjukhem. Stockholm: Institutionen för socialt arbete. Rapport i socialt arbete, 127.

Storm P (2007) Att vara manlig personal på sjukhem. Socionomen, nr 4, 74-77.

 

Individanpassning, normalitet och rättvisa på äldreboendet?

Projektledare: Håkan Jönson. Medarbetare: Tove Harnett

Äldreboenden är tänkta att utgöra omsorgstagarens egen bostad och de boende är hyresgäster med kontrakt till egna lägenheter. Samtidigt är äldreboenden kollektiva miljöer där många aktiviteter sker i grupp och där vård- och omsorgsrutiner präglar vardagen.

Projektet tar sin utgångspunkt i boendemiljöns speciella förutsättningar och undersöker i vid bemärkelse vad som betraktas som god respektive dålig omsorg. I detta ingår frågor om hur boende, anhöriga och personal resonerar om vad som avses med individualiserad omsorg, vad som är rättvist respektive orättvist inom kan utgöra ett normalt liv på äldreboendet.

Inom ramen för forskningsprogrammet Omsorg i omvandling inleddes år 2013 en pilotstudie med namnet Kan en handikappolitisk modell ge en bättre äldreomsorg? År 2014 beviljades ett forskningsprojekt med samma namn medel från Forte (2014-4565, Projektledare Håkan Jönson, medarbetare Tove Harnett, Annika Taghizadeh Larsson & Stina Johansson). I projektet används modeller och begrepp från funktionshinderpolitiken för att studera äldreomsorg.

Publikationer från projektet

Harnett, T. & Jönson, H. (2014). Sill och potatis till den ena och entrecote till den andra?

Individanpassning och likvärdighet på särskilda boenden för äldre. Socialvetenskaplig tidskrift, 21, 3-4, s. 246-265.

Jönson, H. (2014). Framing scandalous nursing home care: What is the problem? Ageing & Society.

Harnett, Tove (2014). Framing Spaces in Places. Creating “respite spaces” in dementia care settings. Dementia, 13, 3, s. 396-411.

Garsén, Joen och Harnett, Tove (2014). Ett värdigt liv är inte det samma som ett normalt liv – ett samtal. I: Skall äldre särbehandlas? Region Skåne: Region Skånes etiska råd.

Harnett, T. (2013). Vardag, rutiner och makt. I Christensen, J., Liveng,  A. & Magnússon, Fi. (red.). Caresam: åldrande och utmaningar i Öresundsregionen - att arbeta med ældre i Sverige och Danmark. Europeiska Unionen, Hälsa och samhälle: Malmö Högskola.

Jönson, H. & Watanabe, H. (2013). What is good elderly care in Japan and Sweden? A study of how managers of residential care describe care arrangements. Research Reports in Social Work 2013:1, Lund University, School of Social Work.

Jönson, H. (2012). ”Man måste hota dem för att de ska skärpa sig.” Om vanvård, tillit och motiv. Tidningens Äldreomsorg, 29, 3, s. 6-10.

Harnett, T; Jönson, H. & Wästerfors, D. (2012). Makt och vanmakt på äldreboenden. Lund: Studentlitteratur.

Harnett, T. & Larsson, B. (2011). Äldre människors rättigheter. I Ernsth-Bravell, M. (red), Äldre och Åldrande. En grundbok i gerontologi. Malmö: Gleerups.

Harnett, T. (2011). Bagateller eller väsentligheter? Trivialiseringsretorik som maktresurs i omsorgsarbete. I Bülow, Pia; Persson Thunqvist, Daniel & Sandén, Inger (red.), Delaktighetens praktik: Det professionella samtalets villkor och möjligheter. Malmö: Gleerups.

Harnett, T. & Jönson, H. (2010). “That’s not my Robert!” Identity maintenance and other warrants in family members’ claims about mistreatment in old age care. Ageing & Society, 30, 4, s. 627-647.

Jönson, H. (2010). Vårdskandaler och ålderism. Tidningens Äldreomsorg, 27, 4, s. 37-41.

Jönson, H. (2009). Äldreomsorgen, ålderismen och de nästan döda. I H. Jönson (red). Åldrande, åldersordning, ålderism. Linköping University Interdisciplinary Studies 2009:10. Linköpings universitet.

 

Problemkonstruktioner och ålderism

Projektledare: Håkan Jönson

Inom projektet fokuseras problemkonstruktioner som rör äldre och åldrande. Projektet har en socialkonstruktionistisk ansats och ställer frågor om hur kategorin äldre beskrivs avseende egenskaper, behov och rättigheter i olika sammanhang. Åldersrelaterade kategorier som ”de äldre”, ”fyrtiotalister” och ”äldre omsorgstagare” tas inte för givna utan studieras med utgångspunkt i olika kategoriseringsprocesser. Särskild vikt läggs vid beskrivningar som rättfärdigar negativ särbehandling av äldre, dvs. ålderism. Analyserna fokuserar äldre och åldrande, men inkluderar också kategoriseringsprocesser och diskriminering som baseras på kön, etnicitet, funktionsnedsättning, sexualitet och könsidentitet.

Publikationer från projektet

Jönsson, A. & Jönson, H. (2014). Fyrtiotalisterna och äldreomsorgen: massmediala konstruktioner av en ny sorts omsorgstagare. Sociologisk forskning, 51, 1, s. 65-84.

Jönson, H. & Giertz, A. (2013). Migrant Care Workers in Swedish Elderly and Disability Care: Are they Disadvantaged? Journal of Ethnicity and Migration Studies. Published online: doi.org/10.1080/1369183X.2013.756686

Jönson, H. (2013). We will be different! Ageism and the temporal construction of old age. The Gerontologist, 53, 3, s. 198-204.

Jönson, H. & Siverskog, A. (2012). Turning Vinegar into Wine: Humorous Self-Presentations among Older GLBTQ Online Daters. Journal of Aging Studies, 26, 1, s. 55-64.

Jönson, H. (2012). Äldre som offer – en övning i analys. I A. Heber, E. Tiby och S. Wikman (red.). Viktimologisk forskning. Lund: Studentlitteratur.

Jönson, H. (2010). Sociala problem som perspektiv: en ansats för forskning och socialt arbete. Malmö: Liber Förlag.

Jönson, H. & Taghizadeh Larsson, A. (2009). ”The Exclusion of Older People in Disability Activism and Policies – A Case of Inadvertent Ageism?” Journal of Aging Studies, 23, s. 69-77.

Jönson, H. (red) (2009). Åldrande, åldersordning, ålderism. Linköping University Interdisciplinary Studies 2009:10. Linköpings universitet.

Jönson, H. & Nilsson, M. (2007). Are Older People Merited Veterans of Society? Some Notes on a Problematic Claim. Outlines: Critical Social Studies, 2, s. 28-43.

Jönson, H. (2007).”Is it Racism? Skepticism and Resistance towards Ethnic Minority Care Workers among Older Care Recipients”. Journal of Gerontological Social Work, 49, 4, s. 79-96.

Nilsson, M. & Jönson, H. (2007). Äldre i massmedierna – osynliga eller förknippade med problem. Socionomen, 4, s. 26-29.

 

Äldreomsorg med inriktning och profil – utformning, motiv och förverkligande

Projektledare: Tove Harnett. Medarbetare Håkan Jönson & Magnus Nilsson

De valfrihetsreformer som genomförts inom svensk äldreomsorg väcker frågor om karaktären hos de verksamheter som omsorgstagare kan välja. Verksamheter ska i princip inte priskonkurrera om kunder och i grunden ska de erbjuda äldreomsorg med samma standard. Så hur motiveras förekomsten av olika utförare? Med utgångspunkt i iakttagelser från pågående studier om äldreomsorgen intresserar vi oss inom detta projekt för ambitioner att erbjuda äldreomsorg med särskilda inriktningar och profiler. Det kan handla om verksamheter som bedrivs utifrån koncept som ”sport och spa”, verksamheter med etnisk profil och verksamheter som riktar sig mot personer med vissa diagnoser och problem. Detta projekt som startade 2015 syftar till att kartlägga vilka typer av inriktningar som finns, att undersöka de motiv och proceser som ligger bakom utvecklandet av inriktningar, samt att undersöka hur en inriktning förverkligas konkret.

 

Äldreomsorgens marknadisering

De nordiska ländernas äldreomsorg är starkt påverkade av marknadsinfluerade organisatoriska förändringar. Äldreomsorg i privat, vinstsyftande regi har ökat, och vid sidan av den offentligt finansierade äldreomsorgen har nya former av omsorgs- och hushållstjänster inom den formella och den informella ekonomin vuxit fram. I det som i internationell forskning betecknas ’the mixed economy of care’ uppstår även i Norden nya kombinationer av offentligt och privat finansierade och utförda omsorgstjänster med nya konsekvenser såväl för äldre och deras anhöriga som för olika kategorier av anställda. Frågor om omsorgens fördelning, dvs vilka äldre som får del av de olika formerna av omsorg (utifrån kön, klass och etnicitet) är centrala i detta sammanhang.

Dessa frågor står i fokus för forskarnätverket Normacare (Nordic Research Network on Marketisation in Eldercare), finansierat av NordForsk och Forte.  Närverket som leds av Marta Szebehely tillsammans med Gabrielle Meagher och Anneli Anttonen omfattar ett 50-tal nordiska och anglosaxiska forskare.

Publikationer av programmets medlemmar (urval)

Szebehely M (2014)  Vinstsyfte i äldreomsorgen. I: Björkman J, Fjæstad B & Alexius S, red. Alla dessa marknader. Riksbankens Jubileumsfonds Årsbok 2014/2015. Makadam förlag.

Meagher G & Szebehely M, eds. (2013) Marketisation in Nordic eldercare: a research report on legislation, oversight, extent and consequences.  Stockholm Studies in Social Work 30, Stockholm University

Erlandsson S, Storm P, Stranz A, Szebehely M & Trydegård G-B (2013) Marketising trends in Swedish eldercare: competition, choice and calls for stricter regulation. In: Meagher G & Szebehely M, eds. Marketisation in Nordic eldercare: a research report on legislation, oversight, extent and consequences. Stockholm Studies in Social Work 30. Stockholm University (länk)

Szebehely M & Meagher G (2013) Four Nordic countries – four responses to the international trend of marketisation. In: Meagher G & Szebehely M, eds. Marketisation in Nordic eldercare: a research report on legislation, oversight, extent and consequences. Stockholm Studies in Social Work 30. Stockholm University.

Gavanas A (2013) Migrant domestic workers, social network strategies and informal markets for domestic services in Sweden, Women's Studies International Forum 36 (2013) 54–64.

Gavanas A (2013)  Elderly care puzzles in Stockholm; strategies on formal and informal markets. Nordic Journal of Migration Studies. 3 (2), 63-71.

Gavanas A & Callerman C, red (2013)  Rena hem på smutsiga villkor? Hushållstjänster, migration och globalisering. Göteborg och Stockholm: Makadam

Szebehely M (2012) Konkurrens som drivkraft i välfärden – debatten som väckte Sverige, Tidskrift for velferdsforskning, 15 (2) 134-139

Brennan D, Cass B, Himmelweit S & Szebehely M (2012) The marketisation of care: Rationales and consequences in Nordic and liberal care regimes, Journal of European Social Policy, 22(4) 377-391

Gavanas A (2011) Privatisering av äldreomsorgen och äldre kunder som aktörer på (in)formella, etnifierade marknader. I: Mulinari P& Selberg R, red. Arbete - Intersektionella perspektiv. Malmö: Gleerups

Szebehely M (2011) Insatser för äldre och funktionshindrade i privat regi. I: Hartman L, red: Konkurrensens konsekvenser. Vad händer med svensk välfärd? Stockholm: SNS.

Meagher G & Szebehely M (2010) Private financing of elder care in Sweden: Arguments for and against. Institute for Futures Studies, Working Paper 2010:1.

 

Perspektiv på svensk äldreomsorg

Under denna rubrik har vi samlat publikationer som på olika sätt ställer den svenska äldreomsorgen i ett tillbakablickande perspektiv. Texterna bygger på forskning som helt eller delvis har finansierats inom ramen för forskningsprogrammen Omsorg i omvandling och Individanpassad omsorg och generell välfärd.

Publikationer

Szebehely M & Trydegård G-B (2014) Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens visioner och äldreomsorgens realiteter. I: Pettersson U, red: Tre decennier med socialtjänstlagen – utopi, vision, verklighet. Malmö: Gleerups

Szebehely M (2014) Utblick: Jämlikhet och individanpassning – ett realistiskt ideal för den svenska äldreomsorgen? Socialvetenskaplig Tidskrift, 3-4 2014, 393-398.

Szebehely M (2014) Ett körverk om omsorg. Epilog i: Hågård S, red. Alltid någon annan som väntar. Röster från äldreomsorgen. Stockholm: En bok för alla.

Trydegård G-B (2013) Från fattigvård till kundval - den svenska äldreomsorgens framväxt. I: Swärd H, Edebalk PG & Wadensjö E, red. Vägar till välfärd: idéer, inspiratörer, kontroverser, perspektiv. Stockholm: Liber.

Eliasson-Lappalainen R & Szebehely M (2013) Hemtjänsten, omsorgsforskningen och tidens trend Äldre i Centrum, 4, 2013.

Vabø M & Szebehely M (2012) A caring state for all older people? In: Anttonen A, Häikiö L & Stefansson K, eds. Welfare State, Universalism and Diversity. Cheltenham: Edward Elgar.

Szebehely M (2012) Universell eller skiktad äldreomsorg – vem vinner och vem förlorar? I: Andersson L & Öberg P, red. Jämlik ålderdom? I samtiden och framtiden. Malmö: Liber förlag.

Szebehely M (2010) Äldreomsorg i kris? I: Global kris – håller välfärdssystemen? Rapport från forskarseminarium i Umeå, 20-21 januari 2010, Stockholm: Försäkringskassan

 

Äldreomsorgens förändringar och arbetet med äldre personer med missbruksproblem

Forskningsprojekt finansierat av Forte 2013-0546, 3.330 000 Skr).

Projektledare: Evy Gunnarsson; medarbetare: Lis Bodil Karlsson

Trots en åldrande befolkning och ökad alkoholkonsumtion, även bland äldre, har forskningen kring äldres bruk och missbruk varit sparsam. Det gäller även forskningen kring äldreomsorgens arbete med äldre personer som har missbruksproblem trots att personalen inom äldreomsorgen i stor utsträckning möter äldre med missbruksproblem i sin vardag.

Projektet började som en pilotstudie inom ramen för forskningsprogrammet Omsorg i omvandling med syfte att analysera hemtjänstens arbete med äldre personer som har alkoholproblem. I studien diskuterades de dilemman som äldreomsorgspersonalen ställdes inför i arbetet med denna grupp. Det rörde frågor som att vara specialiserad kontra att arbeta som generalist, om autonomi och självbestämmande, om omsorg kontra behandling.

Den pågående studiens huvudsakliga syfte är att beskriva och analysera hur biståndsbedömare och omsorgspersonal inom kommunal och privat hemtjänst förhåller sig till och arbetar med äldre personer som har missbruksproblem. Ett annat syfte är att studera hur samarbetet med andra delar av socialtjänsten fungerar. Detta ställs i relation till de förändringar som äldreomsorgen har genomgått under senare år.

Publikationer från projektet

Gunnarsson, Evy & Karlsson, Lis Bodil (2013) "Man slutar inte dricka för att man får städat" - om bistånd, hemtjänst och alkohol. Working Paper/Department of Social Work, 2013:3. Stockholm: Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet. Publikationen i fulltext.

Gunnarsson, Evy (2013) Alkoholmissbruk och självbestämmande – en kartläggning av den svenska hemtjänstens förutsättningar i arbetet med äldre personer med alkoholproblem. Nordic Studies on Alcohol and Drugs vol 30:227-242.

Gunnarsson, Evy (2012) Alkoholen i hemtjänsten – ett återkommande dilemma. Tidningen Äldreomsorg, årg 29 (6):29-31.

Gunnarsson, Evy (2012) Dilemman och utmaningar -  hemtjänstens arbete med äldre personer  som har missbruksproblem. I Storbjörk, Jessica (red) Samhället, alkoholen och drogerna: politik, konstruktioner och dilemman. Stockholm: Stockholms universitets förlag.

Gunnarsson, Evy (2010) Vi får klara oss själva – Om hemtjänstens arbete med äldre personer som har missbruksproblem. Arbetsrapport februari 2010. Stockholm: Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet. Publikation i fulltext

Gunnarsson, Evy (2008) Socialt arbete: i otakt med ett åldrande samhälle. Nordisk sosialt arbeid, Vol. 28, 112-120.

 

Hållbar omsorg i en kundvalsmodell: dilemman and möjligheter med små omsorgsföretag.

Forskningsprojekt finansierat av Forte 2014-4908  3 030 000 Skr).

Projektansvariga: Helene Brodin och Elin Petersson

Projektet som startade 2015 undersöker hur kundvalsmodellen påverkar hållbarheten i hemtjänsten för äldre personer. Kundvalsmodellen är förenad med flertalet dilemman som handlar om svårigheterna att kontrollera om utförarna motsvarar kommunens kvalitetsnormer för omsorgen. I synnerhet små hemtjänstföretag är problematiska då de har få kunder och därmed har svårt att överleva konkurrensen på marknaden. Därför studerar projektet dilemman och möjligheter med små hemtjänstföretag. Då de flesta små hemtjänstföretag också ägs och/eller drivs av kvinnor, varav en del med invandrarbakgrund, undersöks särskilt situationen för kvinnligt ägda små hemtjänstföretag. Frågor som ska besvaras är bland annat hur små hemtjänstföretag organiseras för att överleva konkurrensen på marknaden? Hur ser små hemtjänstföretagare på möjligheter och hinder att leverera god omsorg inom ramen för en kundvalsmodell? Vilka möjligheter och hinder för små hemtjänstföretagare att leverera god omsorg identifierar nationella och lokala aktörer? Vilka dilemman och möjligheter för små hemtjänstföretag uppfattar olika aktörer utifrån politiska målen om jämställdhet och mångfald? Projektet är en fallstudie av Stockholm. Valet av Stockholm beror på att staden har tillämpat kundval för hemtjänsten i mer än 10 år, vilket ger möjlighet att undersöka hur kundvalsmodellen fungerar i praktiken.

 

Kompetens i konkurrens

Projekt finansierat inom ramen för programstödet Individanpassad omsorg och generell välfärd.

Projektledare Magdalena Elmersjö.

Detta projekt bygger vidare på Magdalena Elmersjös avhandling Kompetensfrågan inom äldreomsorgen: hur uppfattningar om kompetens formar omsorgsarbetet, omsorgsbehoven och omsorgsrelationen (Linnéuniversitetet  2014). Projektet utgörs av en kvalitativ studie av den konkurrensutsatta hemtjänsten i Stockholm stad och rör frågor om hur omsorgspersonalens kompetens som konkurrensmedel påverkar och inverkar i privata och kommunala hemtjänstverksamheter. Studien påbörjades hösten 2014 och inkluderar individuella intervjuer med verksamhetschefer inom privata, både vinstdrivande och icke-vinstdrivande, och kommunala utförare av hemtjänst.

 

Etnisk mångfald och omsorgens marknadisering

Projekt finansierat inom ramen för programstöden Omsorg i omvandling och Individanpassad omsorg och generell välfärd.

Projektledare Helene Brodin.

Det här projektet är en fallstudie av hur omsorgsbehoven för utrikes födda äldre personer tillgodoses inom ramen för kundvalsmodellen i Stockholm. Fallstudien fokuserar på hur hemtjänsten organiseras för att möta omsorgsbehoven hos äldre personer som kommer från länder utanför Europas gränser. Speciellt undersöks om anhöriganställningar används som en strategi för att kunna möta eventuella särskilda omsorgsbehov som denna grupp av äldre personer kan ha, som exempelvis särskilda språkliga behov. Frågor som besvaras är bland annat vilka risker och vilka möjligheter är förenade med anhöriganställningar? Vilka hemtjänstutförare anställer anhöriga? Hur omfattande är fenomenet med anhöriganställningar? Hur påverkar kundvalsmodellen anställandet av anhöriga inom hemtjänsten? För en presentation av projektet se länk.

 

Äldreomsorgspolitik och kampen om erkännande i europeiska omsorgsregimer

Postdoc projekt för Elin Peterson inom ramen för Stockholms universitets International Research Fellows.

Detta projekt handlar om äldreomsorgspolitik och omsorgsarbete i två väldigt olika europeiska kontexter: Sverige och Spanien. Det övergripande syftet är att bidra till en djupare förståelse för de problem och utmaningar som äldreomsorgspolitiken står inför i det åldrande Europa, med fokus på hur omsorgsarbetet värderas och dess konsekvenser för dem som ger och får omsorg.

Projektet centrerar sig på den äldreomsorg som utförs i hemmet av anhöriga, anställda i hemtjänsten och arbetare inom den privata hushållstjänstesektorn - kvinnor till största delen. Med hjälp av diskursorienterad policyanalys studeras hur äldreomsorgspolitiken skapar förutsättningarna för det betalda och obetalda omsorgsarbetet i de olika kontexterna. Samtidigt ligger fokus på kampen om erkännande, representation och omfördelning. Semi-strukturerade intervjuer med representanter för organisationer och föreningar som på olika sätt arbetar med att främja de äldres, anhörigas och omsorgsarbetarnas intressen utgör materialet för analysen. Intervjuerna fokuserar på organisationernas målsättningar, krav och förslag, aktiviteter och strategier. De visar på olika perspektiv på vilka problem som finns, hur omsorgen och omsorgsarbetet kan förbättras och vad som hindrar en förändring. Hur de olika kategorierna av omsorgsgivare konstrueras (o)lika i politiken och i kampen för erkännande är en central fråga. Genom att kontrastera de två fallstudierna av Sverige och Spanien belyser projektet frågan om hur kampen kring ett större erkännande av omsorgsarbetet tar sig olika uttryck i olika ”omsorgsregimer”.

Publikationer från projektet

Peterson E (forthcoming) Invisible carers, recognized workers? Constructions of paid domestic care work in Spanish policies on social citizenship. In Gullikstad G, Korsnes G & Ringrose P. (eds.) Paid Domestic labour in a Changing Europe: Questions of Gender Equality and Gendered Citizenship (preliminary title). Basingstoke: Palgrave MacMillan.

Peterson E (forthcoming 2015) License to care? Migrant domestic workers in Spanish employment and family policies. In Kontos M. & Bonifacio G. (eds.) In the dark: Family rights and migrant domestic work. Basingstoke: Palgrave Macmillan.

Peterson E (2013) Maid in Europe? Hushållstjänster, jämställdhet och familjepolitik i Sverige och Spanien. In Gavanas A & Calleman C (eds) Rena hem på smutsiga villkor? Hushållstjänster, migration och globalisering. Göteborg: Makadam.

Peterson E (2011) Beyond the “women-friendly” welfare state: Framing gender inequality as a policy problem in Spanish and Swedish politics of care. PhD dissertation. University Complutense of Madrid: Madrid.

 

Anhörigomsorgens pris: Omsorgsansvar och förvärvsarbete i medelåldern

Forskningsprojekt finansierat av Vetenskapsrådet 2011-2013 (3.681.000 kr).

Projektledare: Marta Szebehely; medarbetare Ann-Britt Sand och Petra Ulmanen.

Studiens huvudsakliga syfte är att belysa hur medelålders kvinnor och män i olika samhällsklasser och födda i olika länder balanserar förvärvsarbete och omsorgsansvar för äldre, funktionshindrade eller långvarigt sjuka anhöriga. Studiens teoretiska perspektiv är feministisk välfärds- och omsorgsforskning som fokuserar hur olika välfärdsstater förhåller sig till individers omsorgsbehov, vilket ses som avgörande för de sociala rättigheterna för både den som ger och den som tar emot omsorgen. Anhörigomsorgens pris beror på hur välfärdsstaten ”svarar” på omsorgsbehov hos befolkningen, vilket kan göras på tre sätt: genom att erbjuda omsorgstjänster, arbetslivsanpassning (rätt till ledighet, förkortad eller flexibel arbetstid mm) samt ekonomiska ersättningar för den som vårdar. Vilka policysvar välfärdsstaten väljer, hur de utformas, i vilken utsträckning de ges och i vilka kombinationer påverkar fördelningen av och villkoren för omsorgsarbetet.

Studien har en ”mixed method” ansats och kombinerar en enkätundersökning till ett slumpmässigt urval om 6 000 personer i åldern 45-66 år (svarsfrekvens 61%) och 20 kvalitativa intervjuer med medelålders personer med erfarenhet av anhörigomsorg. Båda delstudierna fokuserar personernas omsorgsinsatser, omsorgsansvarets eventuella påverkan på förvärvsarbete, försörjning och vardagsliv samt anhörigvårdares erfarenheter av och syn på stöd i form av omsorgstjänster, ledighet från arbetet och ekonomisk ersättning för anhörigvård.

Publikationer från projektet

Szebehely M (2014) Anhörigomsorg, förvärvsarbete och försörjning. I: Boye K & Nermo M, red. Lönsamt arbete - famileansvarets fördelning och konsekvenser. SOU 2014:28, Forskningsrapport för Delegationen för Jämställdhet i arbetslivet. Stockholm: Fritzes.

Szebehely M, Ulmanen P & Sand A-B (2014) Att ge omsorg mitt i livet: hur påverkar det arbete och försörjning?   Arbetsrapport 2014:1, Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet.

Leinonen A & Sand A-B (2013) Reconciling partner-care and paid work in Finland and Sweden: challenges and coping strategies. I: Kröger T & Yeandle S, eds. Combining paid work and family care. Policies and experiences in international perspective. Bristol: Policy Press.

Jolanki O, Szebehely M & Kauppinen K (2013) Family rediscovered? Working carers of older people in Finland and Sweden. In: Kröger T & Yeandle S, eds. Combining paid work and family care: Policies and experiences in international perspective, Bristol: Policy Press.

Yeandle S & Kröger T together with Cass B, Chou Y-C, Shimmei M & Szebehely M (2013) The emergence of policy supporting working carers: developments in six countries.  In: Kröger T & Yeandle S, eds. Combining paid work and family care: Policies and experiences in international perspective, Bristol: Policy Press.

Övriga publikationer om anhörigomsorg av medlemmar i forskningsprogrammen Omsorg i omvandling och Individanpassad omsorg och generell välfärd:
Kröger T & Yeandle S, eds (2013) Combining paid work and family care: Policies and experiences in international perspective, Bristol: Policy Press.

Jakobsson N, Kotsadam A & Szebehely M (2013) Informal eldercare and care for disabled children in the Nordic countries: prevalence and relation to employment. NJSR – Nordic Journal of Social Research, 4 (1).

Rostgaard T & Szebehely M (2012) Changing Policies, Changing Patterns of Care – Danish and Swedish Home Care at the Crossroads, European Journal of Ageing, 9, 101-109.

 

Omsorgens pris: anhörigomsorg, förvärvsarbete och försörjning ur ett könsperspektiv

Avhandlingsprojekt för doktorand Petra Ulmanen.

Handledare: Marta Szebehely och Evy Gunnarsson

Detta avhandlingsprojekt fokuserar på diskurser om anhörigskap i svensk äldreomsorgspolitik och analyser av hur anhörigas omsorgsinsatser för äldre påverkar deras möjligheter till förvärvsarbete och försörjning.

Publikationer från projektet
Ulmanen P & Szebehely M (2015) From the state to the family or to the market? Consequences of reduced residential eldercare in Sweden, International Journal of Social Welfare, 24 (1), 81-92.

Szebehely M, Ulmanen P & Sand A-B (2014) Att ge omsorg mitt i livet: hur påverkar det arbete och försörjning?   Arbetsrapport 2014:1, Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet (länk)
Ulmanen P (2013) Working daughters – A blind spot in Swedish eldercare policy. Social Politics, 20, 65-87.

Szebehely M & Ulmanen P (2012)  Åtstramningens pris. Hur påverkas de medelålders barnen av äldreomsorgens minskning? Stockholm: Kommunal. 

Szebehely M (2012) Anhörigomsorg till vilket pris? [Informal care – at what price?] Framtider - tidskrift från institutet för Framtidsstudier, 1,17-19.

Ulmanen P (2009) Anhörigomsorgens pris för döttrar och söner till omsorgsbehövande äldre. I:

Gunnarsson E & Szebehely M, red. Genus i omsorgens vardag. Stockholm: Gothia (ny utgåva 2013, Gleerups).

Szebehely M (2009) Omsorgsmönster bland kvinnor och män - inte bara en fråga om kön. I:

Gunnarsson E & Szebehely M, red. Genus i omsorgens vardag. Stockholm: Gothia (ny utgåva 2013, Gleerups).

Szebehely, M och Ulmanen, P (2008) Vård av anhöriga – ett högt pris för kvinnor. Välfärd nr 2, 12-14.

Ulmanen P (2008) Äldres döttrar – en stor och viktig grupp anhöriga i ljuset av anhörigstöd. Artikel på Socialstyrelsens hemsida Fokus på anhöriga till äldre nr 4.

 

Hjälp till vuxna människor – diskurser om omsorg, stöd och service

Avhandlingsprojekt för doktorand Sara Erlandsson.

Handledare: Marta Szebehely och Mats Börjesson


Omsorg till äldre personer och stöd och service för personer med funktionshinder betraktas vanligtvis som separata frågor utan gemensamma beröringspunkter. Frågorna behandlas på olika politiska områden och den hjälp en person med funktionsnedsättning får av samhället kan utformas på olika sätt beroende på vilken av grupperna personen tillhör.

I detta avhandlingsprojekt analyseras politiska dokument (de nationella handlingsplanerna för äldre- respektive funktionshinderpolitiken), text och bild på hemsidor där utförare av omsorg, stöd och service marknadsför sina insatser samt forskning (samhällsvetenskapliga avhandlingar om äldreomsorg och insatser för personer med funktionsnedsättning). Analysen visar att det finns två olika sätt att representera hjälp som återkommer i politik, på hemsidor och i forskning.

Hjälp till personer under 65 år syftar till förändring. I politiken riktas fokus mot diskriminerande strukturer och attityder i en kamp mot utanförskap, på hemsidorna betonas att hjälpen ska leda till förändring genom personlig utveckling och självbestämmande, och i forskningen betonas att bra hjälp ska leda till full delaktighet i samhället. Hjälp till personer över 65 år syftar inte på samma sätt till förändring. Tillgänglighet och medborgarskap har en underordnad plats i såväl politik som forskning, i stället står hjälp (äldreomsorg) i fokus men har inte som mål att leda till delaktighet i samhället. På hemsidorna betonas trygghet snarare än förändring, och i alla tre materialen har personalen en större plats än den hjälpbehövande äldre personen. I äldrepolitiken betonas bristen på personal och ökande kostnader; medan funktionshinderspolitiken gör samhället till ett problem för personer med funktionsnedsättning gör äldrepolitiken äldre till ett problem för samhället.

Dessa skilda diskurser legitimerar att hjälp till äldre och yngre personer utformas på olika sätt, och den centrala fråga som driver detta avhandlingsprojekt är hur det är möjligt att människors tillgång till samhällsstöd villkoras av ålder i en välfärdsmodell där resurser i jämlikhetens namn förväntas vara fördelade efter behov.

Publikationer från projektet
Erlandsson S (2014) Hjälp för att bevara eller förändra? Åldersrelaterade diskurser om omsorg, stöd och service . Doktorsavhandling, Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete.

Erlandsson S (2014) ”Gammal” eller ”funktionshindrad”? Välfärdspolitisk gränsdragning och konstruktioner av grupper. Socialvetenskaplig Tidskrift, nr 3-4, 266-284.

Erlandsson S (2009) Betydelser av kön och etnicitet i äldre- och handikappolitik. I: Gunnarsson E &

Szebehely M, red. Genus i omsorgens vardag. Stockholm: Gothia. (ny utgåva: Gleerups,  2013)