Den kvinnovänliga välfärdsstaten? Omsorgspersonal i Danmark och Sverige

Avhandlingsprojekt för doktorand Anneli Stranz. Handledare Marta Szebehely och Evy Gunnarsson

Detta avhandlingsprojekt bygger på data från NORDCARE-studien (länk till projektbeskrivningen under pågående projekt). Det övergripande syftet med studien är att göra en fördjupad komparativ studie mellan två nordiska länder – Danmark och Sverige – med fokus på det avlönade äldreomsorgsarbetets innehåll, organisering och vad personalen tycker om sitt arbete kopplat till nationella förhållanden såsom resurser, organisering och omfattning. Teoretiska utgångspunkter för studien är feministiska teorier om omsorg, med fokus på komparativ välfärdsstatsforskning, avlönat omsorgsarbete och genusrättvist omsorgsarbete. Projektet avslutades 2013.

Publikationer från projektet:

Stranz A (2013) Omsorgsarbetets vardag och villkor i Sverige och Danmark. Ett feministiskt kritiskt perspektiv. Doktorsavhandling. Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete.
Stranz A (2009) Både omfördelning och erkännande – en väg till ett genusrättvist omsorgsarbete? I: Gunnarsson E & Szebehely M, red. Genus i omsorgens vardag. Stockholm: Gothia. (Ny utgåva 2013, Gleerups).

LIVINDHOME: Living independently at home. Reforms in organisation and governance of European home care for elderly and disabled people.

Projektledare Tine Rostgaard, SFI, Danmark. Medarbetare inom programmet: Marta Szebehely, Gun-Britt Trydegård, Teppo Kröger, Mia Vabø. Övriga medarbetare: Caroline Glendinning, Cristiano Gori, Hildegard Theobald, Virpi Timonen, August Österle.

Detta projekt syftar till att identifiera och jämföra pågående reformer inom hemtjänsten i nio europeiska länder med fokus på verksamheternas styrning, finansiering, organisering och i riktning. Projektet finansierades av den franska forskningsfonden DREES-MiRe under 2010, och  har resulterat i en rapport och en special issue av tidskriften Health and Social Care in the Community (nr 3, 2012).  Projektet avslutades 2012.

Publikationer från projektet av programmets medlemmar:

Rostgaard T (2012) Quality reforms in Danish home care – balancing between standardisation and individualisation .Health and Social Care in the Community, 20 (3)  247–254
Kröger T & Leinonen A (2012) Transformation by Stealth: The Retargeting of Home Care in Finland. Health and Social Care in the Community 20 (3) 319–327.
Szebehely M & Trydegård G-B (2012) Home care for older people in Sweden: a universal model in transition. Health and Social Care in the Community, 20(3), 300–309.
Vabø M (2012) Norwegian home care in transition – heading for accountability, off-loading responsibilities, Health & Social Care in the Community, 20 (3) 283-291.
Rostgaard T, ed (2011) LIVINDHOME. Living independently at home. Reforms in home care in 9 European countries. Copenhagen: SFI – The Danish National Centre for Social Research.

Reforms in long-term care policies in EU countries

Projektledare Costanzo Ranci, Polytechnic of Milan och Emmanuele Pavolini, Macerata University, Italien. Medarbetare inom programmet: Gabrielle Meagher och Marta Szebehely. Övriga medarbetare: Viola Burau, Giuliana Costa, Hanne Marlene Dahl, Barbara da Roit, Caroline Glendinning, Blanche LeBihan, Claude Martin, Hildegard Theobald, August Österle m fl.

Detta komparativa projekt om äldreomsorgen i Europa syftar till att identifiera drivkrafter bakom pågående förändringar av äldreomsorgen i olika europeiska länder, med särskilt fokus på politikens och marknadens roller. Projektet resulterade i en bok: Reforms in long term care policies in Europe: Investigating institutional change and social impacts. Projektet avslutades 2012.

Publikationer från projektet av programmets medlemmar:

Meagher G & Szebehely M (2013) Long-term care in Sweden: Trends, actors and consequences. In Ranci C & Pavolini E, eds. Reforms in long term care policies in Europe: Investigating institutional change and social impacts, New York: Springer.

Political and Social Economy of Care in a Globalising World (PASEC)

Projektledare Deborah Brennan, Social Policy Research Centre, Sydney. Medarbetare inom programmet: Marta Szebehely och Teppo Kröger. Övriga medarbetare: Anneli Anttonen, Christina Bergqvist, Sue Himmelweit, Barbara Hobson, Rianne Mahon, Ito Peng, Fiona Williams, Sue Yeandle m fl.

PASEC fokuserade ursprungligen på betydelsen av marknad och migration i äldreomsorg och barnomsorg i nordiska och liberala välfärdsstater (Sverige, Finland, Australien, Kanada och Storbritannien). I projektet jämförs trender mellan och inom olika välfärdsregimer liksom mellan olika former av omsorg. Inom projektet anordnades en internationell konferens vid institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet under oktober 2009, finansierad av REASSESS: ”Providing care in a globalising world: the role of markets and migration”. Under 2010 utvidgades projektet till att omfatta också Sydeuropa samt Japan och Korea. Projektet resulterade i en special issue av tidskriften Journal of European Social Policy (nr 4, 2012).

Publikationer från projektet av programmets medlemmar:

Brennan D, Cass B, Himmelweit S & Szebehely M (2012) The marketisation of care: Rationales and consequences in Nordic and liberal care regimes, Journal of European Social Policy, 22(4) 377-391
Yeandle S, Kröger T & Cass B (2012) Voice and Choice for Users and Carers? Developments in Patterns of Care for Older People in Australia, England and Finland. Journal of European Social Policy 22 (4) 432-445.

En historie-sociologisk studie av den offentliga arbetsgivaren

(FAS-finansiering 2010-2012) Projektledare: Rolf Å Gustafsson, Mälardalens högskola.

Nutida svenska kommuners ekonomi handlar väsentligen om lönekostnader för olika former av välfärdstjänstearbete vars huvudsakligen kvinnliga personal utgör närmare en fjärdedel av arbetskraften i Sverige. Verksamhetens inriktning, ekonomiska ramar och arbetsvillkor avgörs direkt eller indirekt genom beslutsfattande i politiskt valda församlingar. Trots detta saknas systematiska undersökningar av de arbetsgivarpolitiska idéer som offentliga arbetsgivare själva förmulerat genom åren. Den starkt begränsade forskningen indikerar dock att väsentliga förändringar skett över tid. Sedan några decennier pågår en genomgripande omvandling av det offentliga arbetsgivarskapet. Under samlingsbeteckningen ”New Public Management” (NPM) har alternativ formulerats till vad som kritiserats som ett byråkratiserat och ineffektivt offentligt arbetsgivarskap. NPM uppvisar visserligen nationella variationer i retoriska och praktiska avseenden, men en gemensam kärna implicerar att det varken finns principiella eller praktiska skillnader mellan företags och andra organisationers styrning. Det genomförda projektets primära syfte är att skapa en bred och allsidig belysning av de arbetsgivarpolitiska prioriteringar, värdesystem och konceptuella modeller som kan identifieras över tid.
Studien gäller bland annat äldreomsorg och dess föregångare från införandet av 1862 års kommunallag och bygger främst på statliga utredningar från 1860-talet fram till nutid. Studien undersöker ett tidigare obeforskat empiriskt material och ger nya insikter av betydelse för såväl institutionellt orienterad välfärdsforskning som arbetslivsforskning i vid mening. Projektet är avslutat men en sammanfattande och syntetiserande bok ”Svensk offentlig arbetsgivarpolitik – demokratins och forskningens svarta hål” (Gustafsson manuskript) planeras att publiceras under 2015.

Publikationer från projektet:

Gustafsson, Rolf Å (2011) Politisk styrning och demokrati. Byråkrati och offentligt arbetsgivarskap i historiesociologisk belysning. Göteborg: Daidalos.
Brunnström, Fredrik (2013) Kommunförbundet/SKL med egna ord. Den offentliga arbetsgivarrollen i konkurrensens tid. Arbetsrapport 2013:13. Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet
Waldemarson, Ylva (2013) Offentligt arbetsgivarskap 1800-2000. I: Casula Vifell, Åsa & Ivarsson Westerberg, Anders red. I det offentligas tjänst. Nya förutsättningar för tjänstemannarollen. Malmö: Gleerups.

Äldre kvinnors och mäns vardagsliv och livslopp

Projektledare: Evy Gunnarsson

Syftet med projektet är att i ett livsloppsperspektiv undersöka hur äldre kvinnors och mäns vardagsliv formas och har formats i den svenska välfärdsstaten. Studien är kvalitativ med en longitudinell ansats där 20 personer i ålder 75-90 har intervjuats vid fem tillfällen under en fyraårs period. Detta projekt är ett bidrag till den forskningen som försöker förstå åldrandet som en fas i sig med de olika förutsättningar som finns och pekar, liksom annan internationell forskning, på att äldre personer som personer i andra åldersgrupper aktivt skapar och återskapar sina liv och anpassar sig till olika omständigheter på olika sätt. Det var centralt för intervjupersonerna att vara aktiva både fysiskt och mentalt för att behålla sitt oberoende så långt som möjligt. Kunskapen om äldre som aktiva aktörer i sitt vardagsliv utgör ett viktigt komplement till den äldreforskning som dominerar i Sverige och som tenderar att fokusera på äldre enbart som hjälpbehövande och som mottagare av omsorg. Projektet avslutades 2010.

Publikationer från projektet

Gunnarsson, Evy (2011) Older people´s meaning of everyday life and the lived body. I Worsfold, Brian (ed) Acculturating Age: Approaches to Cultural Gerontology. Lleida: University of Lleid
Gunnarsson, Evy (2011) Äldre kvinnors och mäns vardagsliv - i en ny tid. I Gynnerstedt, Kerstin & Wolmesjö, Maria (red) Tredje åldern – Sociala aspekter och medborgarskap. Malmö: Gleerups.
Gunnarsson, Evy (2010) "Hur man tar det" - om åldrande och förändring. Äldre i Centrum 24 (4): 10-11.
Gunnarsson E (2009) “I think I have had a good life” - The everyday lives of older women and men in a life course perspective. Ageing & Society, 29, 33-48.
Gunnarsson E (2009) The welfare state, the individual and the need for care: older people´s views. International Journal of Social Welfare, 18, 252-259.
Gunnarsson E (2009) ”Man får inte stanna upp” – om äldre kvinnors och mäns vardagsliv och kroppens förändring. I: Gunnarsson E & Szebehely M, red. Genus i omsorgens vardag. Stockholm: Gothia (ny utgåva 2013, Gleerups).
Gunnarsson E (2008) ”Livet har fortfarande mycket att erbjuda” – om äldre kvinnors och mäns erfarenheter av hälsa och åldrande. Psykisk hälsa nr 3, 12-19.

Kommunala variationer

Projektledare: Gun-Britt Trydegård. Medarbetare: Mats Thorslund, ARC.

I detta projekt analyseras den kommunala variationen av äldreomsorgens täckningsgrad över tid. Studien visar att åtstramningarna inom den svenska äldreomsorgen har lett till att äldreomsorgen framstår som mindre universell, men samtidigt har den tidigare trenden mot ökade kommunala skillnader brutits och den centrala staten har stärkt sin roll. Projektet avslutades 2010.

Publikation från projektet:

Trydegård G-B & Thorslund M (2010) One uniform welfare state or a multitude of welfare municipalities? The evolution of local variation in Swedish eldercare. Social Policy & Administration vol 44 (4) 495-511.

Genus i omsorgens vardag

Projektledare Evy Gunnarsson och Marta Szebehely. Medarbetare från programmet: Sara Erlandsson, Viveca Selander, Palle Storm, Anneli Stranz, Renita Sörensdotter, Gun-Britt Trydegård, Petra Ulmanen samt Karin Barron (Uppsala universitet).

Detta projekt samlar huvudsakligen forskare inom forskningsprogrammet i en antologi med samma namn. Bakgrunden är att forskning om omsorg om äldre och funktionshindrade personer ofta konstaterar att kvinnor antalsmässigt dominerar verksamheterna – framför allt som personal och informella omsorgsgivare, men när det gäller äldreomsorgen även som hjälpmottagare. Förvånansvärt ofta stannar dock analysen där, utan en mer artikulerad förståelse av kön/genus.
I boken samlas forskning som på en rad olika sätt anlägger ett genusperspektiv på området genom att presentera forskning om åldrande, funktionshinder och om omsorg betraktat ur olika parters perspektiv: de äldre och funktionshindrade själva, deras anhöriga, omsorgspersonal och politiker. Metodologiskt spänner studierna över kvalitativa intervjuer med äldre, funktionshindrade och personal, observationer av arbetet inom hemtjänst och på sjukhem, textanalys samt analyser av kvantitativt inriktade enkät- och intervjustudier med frågor till personal, politiker och hjälpbehövande personer i olika åldrar. Sammantaget ges en bred introduktion till genusinriktad forskning på omsorgsområdet men också en bild av komplexiteter och utmaningar i omsorgens vardag. Projektet avslutades 2009.

Publikation från projektet

Gunnarsson E & Szebehely M, red (2009) Genus i omsorgens vardag. Stockholm: Gothia.
Ny utgåva 2013: Gunnarsson E & Szebehely M, red (2013) Genus i omsorgens vardag. Malmö: Gleerups.

Arbetsvillkor och välfärdsopinion inom äldreomsorgen – politiker och personal i privat och offentlig verksamhet

Projektledare Rolf Å Gustafsson, Mälardalens högskola. Medarbetare: Marta Szebehely och Gun-Britt Trydegård

Detta projekt bygger på en enkät som under ledning av Rolf Å Gustafsson, finansierat av FAS 2003-2005, genomfördes år 2003 bland nära 6 000 personer i åtta kommuner dels alla anställda inom äldreomsorgen, dels alla medlemmar i kommunfullmäktige, som besvarat ett i stort sett likalydande frågeformulär (svarsfrekvens 66 procent för personal och 72 procent för politiker). Syftet med studien var att belysa olika personalgruppers och kommunpolitikernas bedömningar av den egna arbetsmiljön samt deras syn på äldreomsorgens politiska styrning och omsorgens kvalitet. Detta material har använts för analyser av likheter och skillnader i politikers respektive den privata och offentligt anställda personalens arbetsvillkor och syn på äldreomsorgens utmaningar och styrning samt för analyser av relationen mellan politiker och omsorgspersonal. Projektet avslutades 2009.

Publikationer från projektet

Gustafsson RÅ & Szebehely M (2009) Outsourcing of elder care services in Sweden: Effects on work environment and political legitimacy. In: Debra King and Gabrielle Meagher (eds) Paid Care in Australia: Politics, Profits, Practices. Sydney University Press,
Trydegård G-B (2009) Röster om omsorg – vad personal och politiker vill förändra i äldreomsorgen. I: Gunnarsson E & Szebehely M, red. Genus i omsorgens vardag. Stockholm: Gothia (ny utgåva: 2013, Gleerups).
Hasselbladh H, Bejerot E & Gustafsson RÅ (2008) New Public Management på svenska: Institutionell transformation inom svensk sjukvård. Lund: Academia Adacta.
Trydegård G-B (2008) Arbetsvillkoren i äldreomsorgen måste förbättras. Socionomen nr 3, 11-17.
Gustafsson, RÅ & Szebehely M (2007) Privat och offentlig äldreomsorg - svenska omsorgsarbetares syn på arbetsmiljö och politisk styrning, Socialvetenskaplig tidskrift, 14 (1) 47-66.
Gustafsson RÅ & Szebehely M (2005) Arbetsvillkor och styrning i äldreomsorgens hierarki – en enkätstudie bland personal och politiker. Rapport 114. Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet.

 

Familjeliv med personlig assistans

Avhandlingsprojekt för doktorand Viveca Selander.

Handledare: Marta Szebehely och Evy Gunnarsson

I centrum för detta kvalitativt inriktade projekt står en mindre grupp personer med mycket omfattande funktionshinder som samtliga har barn och som har beviljats personlig assistans, i genomsnitt mer än 100 timmar i veckan. Syftet är att belysa hur de själva och deras familjer ser på att leva med personliga assistenter i vardagen.

Projektet är avslutat, men en rapport planeras publiceras september 2015.

Publikationer från projektet
Selander V (2009) Hur kön görs i en vardag med personlig assistans. I: Gunnarsson E & Szebehely M, red. Genus i omsorgens vardag. Stockholm: Gothia (ny utgåva 2013, Gleerups).